En ynklig historia

Igår var jag och syrran till farbror doktorn, sterilisering och ID-märkning.  Vi gillar inte att åka bil och när vi väl var framme skulle den där läskiga tanten hålla på att krångla. Ett par timmar senare kom mamma & pappa tillbaka. Syrran hade vaknat och låg vimmelkantig i sin bur. Men jag som opererades sist höll precis på att vakna. Jag frös så jag skakade! Mamma pratade en stund med elaka tanten och hon gav henne något som såg misstänksamt mycket ut som en spruta av något slag. Sen tvingade hon in oss i bilen igen! Som om vi inte redan mådde tillräckligt dåligt... 

Väl hemma hade vi båda vaknat till lite mer, vi kräktes lite av sömnmedlet, vinglade omkring och såg nog ut som de mest ynkliga två små katter i världen. Mamma led så hjärtat värkte sa hon. Siri irrade omkring i sovrummet och kröp tillslut ner under täcket och somnade.

Jag däremot vägrade vara instängd i sovrummet och skulle envist sitta på köksbordet, fast jag var så himla trött. Mamma fick passa så jag inte trillade ner, för jag visste inte riktigt vad jag höll på med.

Doktorn ordinerade mörker, tystnad och vila. Tystnad och vila fick det bli, men i gassande sol! Nåt annat gick vi inte med på.

När pappa kom hem på eftermiddagen slappnade Siri av lite mer på sin favoritplats...i pappas knä. Zzznark...
Sen på kvällen när vi äntligen började känna oss lite bättre kom nästa idiot-idé från våra så kallade föräldrar! 

SKA JAG HA DEN HÄR SKITEN RUNT HALSEN?
MENAR DU ALLVAR?
HATAR DU MIG SÅ MYCKET?
GILLAR DU ATT PLÅGA MIG?
TITTA INTE PÅ MIG - JAG SKÄMS JU!
VAD SKRATTAR DU ÅT?
ÄR DET NÅGOT SOM ÄR ROLIGT TYCKER DU?

GRRRR......snart vill du väl att jag ska visa min rakade mage också?

Jaha! Det var den stoltheten det...tuttarna syns juh!

Ja, mamma. Det är bäst för dig att detta blir ett snyggt ärr!
Hoppas du mår uselt över vad du utsatt mig för...jag kommer aldrig förlåta dig! Subba!

Jag slår vad om att du säkert kommer lägga ut dom där videofilmerna på nätet också, så alla får se när jag och syrran inte är oss själva!? Hur schysst är det på en skala? Vi var ju liksom groggy!!! *pino* Vad du än gör...INTE den med tratten! Snälla?

2 kommentarer:

Marie sa...

Snuttisarna då! Men nu är det över och dom kan få vara ute och leka mera!

Linda sa...

Mmm...bara deras mamma & pappa kan sluta få hjärtinfarkt varje gång så. ;)